Ny forskningsdesk ska stärka genomförandet av studier inom kognitiv svikt

En ny forskningsdesk i Region Stockholm ska göra det enklare för patienter, vård och företag att samverka i studier om kognitiv svikt – samtidigt som ett nordiskt nätverk växer fram.

Tulpaner utanför entré till Karolinska sjukhuset i Huddinge

Utvecklingsprojekt bakom desken

Antalet kliniska prövningar inom området kognitiv svikt har minskat i Sverige under de senaste decennierna. En kartläggning i Region Stockholm visade att färre än tre procent av patienterna som fått diagnosen kognitiv svikt, hänvisades till kliniska prövningar. Detta trots väl etablerade prövningsenheter vid Karolinska Universitetssjukhuset med lång erfarenhet inom området.

Mot den bakgrunden startades hösten 2025 ett projekt för att bygga upp en forskningsdesk i Region Stockholm med fokus på att förbättra förutsättningarna för kliniska prövningar inom kognitiv svikt. Projektet har letts från Karolinska Universitetssjukhusets ME Geriatrisk medicin och gjorts i samverkan med Region Stockholm och de sju forskande läkemedelsföretagen BioArctic, BMS, Eisai, Eli Lilly, Novo Nordisk, Roche och Sanofi.

- Forskningsdesken blir ett nav för akademiska och företagsinitierade studier. Här ska patienter, mottagningar och företag få ett tydligt stöd genom hela studieprocessen, berättar Anne Börjesson Hanson, överläkare vid ME Geriatrisk medicin och projektledare för utvecklingsprojektet.

Fem fokusområden med potential för hela landet

Projektet har haft utgångspunkt i fem fokusområden; feasibility-förfrågningar, patientrekrytering, intresselista för patienter och uppföljning av nya godkända läkemedel, samt etablering av ett nationellt och nordiskt nätverk. Här har projektet arbetat med att ta fram struktur och stöttande processer som kopplar in till en forskningsdesk.

Inom ramen för projektet kopplades tio prövningsenheter/mottagningar med specialistkompetens ihop till ett nationellt nätverk. Nätverket har tillsammans delat information för att ta fram en nationell översikt av tillgänglig studierfarenhet, patientgrupper, resurser och stödstrukturer. Nätverket och översikten ger ett underlag för forskningsdesken att snabbt kunna ge ett samlat svar på feasibilty-förfrågningar samt dela information som främjar Sverige som genomförandeland.

De kognitiva mottagningarna är nyckeln

En central del av projektet har varit att göra det enklare för både vården och patienter att hitta till studierna. Patienterna tas emot på kognitiva mottagningar i Region Stockholm men få remitteras från mottagningarna till studier på de etablerade prövningsenheterna i regionen.

–Det finns ett stort intresse för studier hos mottagningarna men brist på tid, orientering i pågående studier och struktur för remittering till forskning, säger Anne Börjesson Hanson.

Projektet har tagit fram en tydlig plan för hur kognitiva mottagningar kan informera patienter och anhöriga om möjligheten att delta i studier. För att patienterna sedan själva ska kunna ta kontakt och anmäla intresse för studiedeltagande har det också skapats en kontaktväg via Region Stockholms applikation Alltid Öppet: ”Mottagning Kognitiv Forskning”.

Anne Börjesson Hanson

Arbetet fortsätter

Arbetet med att införa struktur och processer i det vardagliga arbetet fortsätter under 2026 och kan på sikt spridas till fler regioner genom det nationella nätverket.

- Nästa steg för oss i Region Stockholm blir att bemanna och driva forskningsdesken i skarp drift och fortsätta ansluta fler kognitiva mottagningar till det nationella nätverket, säger Anne Börjesson-Hanson. Vi går också vidare med att upprätta intresselistan utifrån de juridiska och tekniska ramar som nu finns på plats

Projektet har också bidragit till att ett nordiskt samarbete tagit form. Ledande prövningsenheter i samtliga fem nordiska länder har gemensamt mötts med flera läkemedelsföretag för att dela erfarenheter, samordna sig i kontakten med sponsorer och kunna ge snabb och samlad återkoppling på planerade studier.

- Projektets insatser gör att vi hamnar i ett betydligt bättre läge, där våra resurser används mer effektivt och där fler patienter kan erbjudas möjlighet att delta i studier, sammanfattar Anne Börjesson-Hanson.

Resultat från projekt ”Forskningsdesk för kognitiv svikt”

  • en tydlig modell för en forskningsdesk (”hub”) vid ME Geriatrisk medicin, Karolinska Universitetssjukhuset
  • ett nationellt nätverk med tio kognitiva mottagningar och prövningsenheter med god kompetens
  • överenskomna arbetssätt för hur nya studieförfrågningar tas emot, bedöms och samordnas
  • kartlagda och uppstartade kontaktvägar för vård, patienter och närstående. Exempelvis ”Mottagning Kognitiv Forskning” i AlltidÖppet Länk till annan webbplats.
  • en planerad digital intresselista (databas) med forskningsintresserade patienter och frivilliga – juridiskt och tekniskt förarbetet är gjort, det praktiska införandet fortsätter under 2026
  • samsyn nationellt kring hur nya läkemedel bör följas upp

Senast publicerad: