Idé
I idéfasen undersöker du vad som redan är känt inom området, identifierar en kunskapslucka och formulerar den forskningsfråga som studien ska besvara. Forskningsfrågan påverkar vilken typ av studie som behöver genomföras och vilka data som behöver samlas in.
- Från idé till forskningsfråga
- Hälso- och sjukvård eller klinisk forskning?
- Jämför din idé med tidigare forskning
- Sök efter kliniska studier och vetenskapliga publikationer
- Sök bland systematiska utvärderingar
- Sök bland vetenskapliga kunskapsluckor
- Undersök om befintliga registerdata kan användas
- Formulera forskningsproblemet och forskningsfrågan
- Särskilda krav för läkemedel och medicintekniska produkter
- Om din idé eller forskningsfråga omfattar läkemedel
- Ta reda på om din idé omfattar en medicinteknisk produkt
- Ta reda på om din idé omfattar en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik
- Relaterad information om läkemedel för avancerad terapi (ATMP)
Från idé till forskningsfråga
En forskningsidé kan uppstå genom tidigare forskning eller som en möjlig lösning på ett problem i den kliniska vardagen. Innan du börjar planera en studie behöver du undersöka om idén är bärkraftig och hur den förhåller sig till befintlig kunskap.
Inom hälso- och sjukvården kan en forskningsidé exempelvis handla om att:
- utveckla eller förbättra arbetssätt, behandlingar eller produkter
- undersöka en metod eller insats som redan används men där den vetenskapliga evidensen är otillräcklig
- pröva om en befintlig behandling kan användas för en annan indikation.
Genom att söka i vetenskaplig litteratur, register och databaser kan du kartlägga kunskapsläget, identifiera kunskapsluckor och avgränsa det problem som studien ska undersöka.
Hälso- och sjukvård eller klinisk forskning?
Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvård ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Bestämmelser om hälso- och sjukvård finns bland annat i:
- Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
- Patientsäkerhetslagen (2010:659)
- Patientlagen (2014:821)
Vid forskning gäller andra regelverk. Kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet omfattar inte behandlingar som testas inom ramen för en klinisk studie. På denna webbplats hittar du information vad som gäller när du ska genomföra en klinisk studie.
Jämför din idé med tidigare forskning
Genom att söka efter vetenskapliga publikationer och information om pågående och avslutade studier kan du jämföra din idé med tidigare forskning. Det kan exempelvis handla om en ny metod, behandling eller produkt.
Genomgången kan visa om det redan finns:
- liknande produkter, metoder eller behandlingar
- kliniska data som stödjer idén
- pågående studier eller utvecklingsprojekt med liknande syfte
- systematiska utvärderingar inom området
- identifierade vetenskapliga kunskapsluckor
Att känna till det aktuella forskningsläget är viktigt för att undvika onödigt dubbelarbete och för att kunna bygga vidare på befintlig kunskap.
Sök efter kliniska studier och vetenskapliga publikationer
Det finns flera databaser där du kan söka efter pågående och avslutade kliniska studier och publicerad forskning.
Databaser över kliniska studier
- WHO International Clinical Trials Registry Platform (ICTRP) Länk till annan webbplats.
Sammanställer information om registrerade studier från flera internationella databaser. - Clinicaltrials.gov Länk till annan webbplats.
Amerikansk databas med information om kliniska studier från många olika länder. Innehåller både pågående och avslutade studier. - Clinical Trials Information System (CTIS) Länk till annan webbplats.
Europeisk databas för kliniska läkemedelsprövningar enligt EU-förordning 536/2014. - EU Clinical Trials Register Länk till annan webbplats.
Europeiskt register med information om kliniska läkemedelsprövningar enligt det tidigare EU-direktivet 2001/20/EG.
Databas över vetenskapliga publikationer
- PubMed Länk till annan webbplats.
Fritt tillgänglig databas med vetenskapliga publikationer inom bland annat medicin och hälsa.
Sök bland systematiska utvärderingar
Health Technology Assessment (HTA) innebär en systematisk utvärdering av kunskapsläget för en medicinsk metod, teknik eller behandling.
En HTA kan omfatta vetenskapliga, ekonomiska, organisatoriska och etiska perspektiv. Utvärderingen bygger på en systematisk granskning av publicerad forskning och kan exempelvis jämföra en ny metod eller teknik med en redan etablerad metod. Syftet är att ge underlag för en mer evidensbaserad hälso- och sjukvård.
HTA-utvärderingar genomförs bland annat nationellt av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och regionalt av HTA-organisationer inom flera sjukvårdsregioner.
Sök bland vetenskapliga kunskapsluckor
En vetenskaplig kunskapslucka är ett område där en metod eller insats inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten inte har utvärderats tillräckligt.
SBU identifierar vetenskapliga kunskapsluckor utifrån bland annat:
- SBU:s egna rapporter
- Socialstyrelsens nationella riktlinjer
- andra systematiska litteraturöversikter
På SBU:s webbplats kan du söka bland identifierade kunskapsluckor inom många olika områden. Kunskapsluckorna kan ge uppslag till forskning och hjälpa dig att bedöma var behovet av nya studier är stort.
Identifierade vetenskapliga kunskapsluckor, SBU:s webbplats Länk till annan webbplats.
Undersök om befintliga registerdata kan användas
Statliga myndigheter och andra offentliga aktörer förvaltar register och befolkningsbaserade undersökningar som kan innehålla data av värde för klinisk forskning. Uppgifterna kan ha samlats in för andra ändamål men ändå vara relevanta för att besvara en forskningsfråga.
För kliniska studier kan exempelvis hälsodataregister och nationella kvalitetsregister vara relevanta.
Guide till uttag av hälsodata i regionerna
Rutinerna för att ansöka om och få tillgång till hälsodata skiljer sig åt mellan Sveriges regioner. Kliniska Studier Sverige har därför sammanställt en guide som visar vart du kan vända dig och hur du går till väga för att begära ut hälsodata i respektive region.
Guide till hur du begär ut hälsodata i en region
Nationella kvalitetsregister
Inom svensk hälso- och sjukvård finns kvalitetsregister som har utvecklats inom olika områden för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet. Data från kvalitetsregister kan användas i forskning för att exempelvis:
- identifiera riskfaktorer för sjukdom och ohälsa
- följa upp och utvärdera nyttan och riskerna med läkemedel, behandlingar och andra insatser
Stöd för att använda registerdata
På Dataguiden.se finns information och stöd för forskare som vill använda registerdata. Där hittar du vägledning om hur du kan:
- identifiera relevanta register
- begära ut data
- använda data på ett korrekt och säkert sätt
Dataguiden, en tjänst från Vetenskapsrådet Länk till annan webbplats.
Formulera forskningsproblemet och forskningsfrågan
Problemformuleringen beskriver vilket problem eller vilken kunskapslucka studien ska bidra till att undersöka. En tydlig problemformulering gör det lättare att formulera studiens syfte och forskningsfråga.
Forskningsfrågan ska tydliggöra vad studien ska undersöka. När frågan är tillräckligt konkret kan du börja bedöma:
- vilken typ av studie som behövs
- vilka studiedeltagare eller vilket material som är relevant
- vilka data som behöver samlas in
- hur insamlade data ska analyseras
Problemformuleringen och forskningsfrågan blir en grund för den forskningsplan eller det studieprotokoll som tas fram under planeringsfasen.
Nästa steg är att planera din kliniska studie.
Bra att tänka på i idéfasen
När du utvecklar din forskningsidé behöver du tydliggöra vad studien ska undersöka, varför den behövs och hur forskningsfrågan kan besvaras.
- Vad är redan känt inom området?
- Vilken kunskapslucka ska studien bidra till att fylla?
- Vilken forskningsfråga vill du besvara?
- Vilka data eller vilket material behöver du samla in?
- Vilken nytta kan studien ha för patienter, hälso- och sjukvården eller samhället?
- Hur ska insamlade data analyseras?
Särskilda krav för läkemedel och medicintekniska produkter
Om din forskningsidé omfattar ett läkemedel eller en medicinteknisk produkt gäller särskilda regelverk och processer.
Under respektive rubrik nedan hittar du information om vad du behöver tänka på i idéfasen och hur du tar reda på om studien kan omfattas av:
- Reglerna för kliniska läkemedelsprövningar
- EU-förordningen om medicintekniska produkter (MDR)
- EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (IVDR)
Kontakta din regionala nod inom Kliniska Studier Sverige om du är osäker på vilket regelverk som gäller eller behöver stöd med att utveckla din forskningsidé och planera studien.
Kliniska läkemedelsprövningar (CTR)
Om din idé eller forskningsfråga omfattar läkemedel
Kliniska läkemedelsprövningar regleras av förordning (EU) nr 536/2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel (Clinical Trials Regulation, CTR).
Om din studie omfattar läkemedel behöver du ta reda på om den räknas som en tillståndspliktig klinisk läkemedelsprövning.
I Sverige måste alla kliniska läkemedelsprövningar ha tillstånd innan de får starta. Ansökan görs via EU-portalen CTIS och granskas av Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten.
Om studien är en icke-interventionsstudie behöver den inte granskas av eller få tillstånd från Läkemedelsverket. Andra krav, exempelvis på etikprövning, kan fortfarande gälla.
Medicintekniska produkter (MDR)
Kliniska prövningar av medicintekniska produkter regleras av EU-förordningen om medicintekniska produkter, förordning (EU) 2017/745 (MDR), som började tillämpas den 26 maj 2021.
Ta reda på om din idé omfattar en medicinteknisk produkt
Om du planerar en medicinteknisk klinisk prövning som en del av produktutvecklingen inför CE-märkning vet du troligen redan om produkten i din prövning definieras som medicinteknisk eller inte.
I prövningar som initieras av akademin eller hälso- och sjukvården är det däremot inte alltid lika självklart.
Vad räknas som en medicinteknisk produkt?
Medicintekniska produkter kan vara instrument, apparater, programvaror eller andra artiklar som används för medicinska syften till exempel för att påvisa, behandla eller lindra en sjukdom eller skada hos människor. Även en del produkter utan medicinskt syfte omfattas av definitionen och listas i Bilaga XVI i EU-förordningen om medicintekniska produkter.
En produkt som uppnår sin avsedda verkan huvudsakligen genom farmakologiska, immunologiska eller metaboliska medel är inte en medicinteknisk produkt.
Den fullständiga definitionen finns i EU-förordningen om medicintekniska produkter. Mer information finns på Läkemedelsverkets webbplats.
Vad innebär avsedd användning?
Det avsedda ändamålet är tillverkarens beskrivning av hur produkten är tänkt att användas. Det är detta som avgör om produkten ska betraktas som medicinteknisk. Om du:
- har själv konstruerat en produkt
- vill använda en befintlig produkt för ett nytt medicinskt syfte
- har modifierat en befintlig medicinteknisk produkt
kan du eller din organisation räknas som tillverkare. I så fall är det ni som ansvarar för att ta reda på om produkten uppfyller definitionen av en medicinteknisk produkt, och att följa de regler som gäller för medicintekniska prövningar
Om du är osäker på om det är en medicinteknisk produkt
Det kan ibland vara svårt att avgöra om en produkt som du planerar att använda i din forskning är en medicinteknisk produkt.
Kontakta Läkemedelsverket eller din regionala nod inom Kliniska Studier Sverige för rådgivning.
Om du använder en kommersiellt tillgänglig produkt kan du ta reda på om den räknas som en medicinteknisk produkt genom att kontakta tillverkaren.
EU-kommissionen publicerar också vägledningar om gränsdragningsprodukter och om programvara som klassificeras som medicinteknisk produkt.
- Definitionen av medicinteknisk produkt i EU-förordningen, EUR-Lex webbplats Länk till annan webbplats.
- Är det en medicinteknisk produkt?, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
- Vägledning om kvalificering och klassificering av programvara: MDCG 2019-11, EU-kommissionens webbplats Länk till annan webbplats.
- Kontakta din regionala nod
Olika typer av produkter
Medicintekniska produkter inom EU delas in i två huvudkategorier med olika regelverk:
Medicintekniska produkter (MDR 2017/745)
- Delas in i riskklasser: klass I, IIa, IIb och III
- Riskklassningen avgörs bland annat av produktens invasivitet och om den är aktiv (tillför eller utväxlar energi med kroppen)
Medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (IVDR 2017/746)
Läs mer i avsnittet Medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (IVDR).
Är produkten redo att användas i en klinisk prövning?
Innan en medicinteknisk produkt kan användas i en klinisk prövning måste den så långt som möjligt uppfylla de regulatoriska kraven på säkerhet och prestanda utan att testas på människor.
Det innebär bland annat att:
- tekniska och biologiska säkerhetsbedömningar har genomförts
- alla risker har minimerats
- det har visats att kvarstående risker är motiverade i förhållande till den förväntade kliniska nyttan
Läs mer i avsnittet Allmänna krav och harmoniserade standarder längre ner på sidan.
Klinisk utvärdering av produkten
Tillverkare som avser att CE-märka en medicinteknisk produkt måste först genomföra en klinisk utvärdering. Metoden för klinisk utvärdering beskrivs i bilaga XIV till MDR.
Kortfattat innebär metoden att data från den vetenskapliga litteraturen granskas systematiskt utifrån fastställda kriterier. Resultaten dokumenteras i en skriftlig rapport.
Rapporten ska visa om befintliga data styrker att produkten uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda eller om ytterligare kliniska prövningar behöver genomföras.
- Metod för klinisk utvärdering, bilaga XIV till EU-förordningen om medicintekniska produkter Länk till annan webbplats.
- Vägledning om klinisk evidens för medicintekniska programvaror: MDCG 2020-1, EU-kommissionens webbplats Länk till annan webbplats.
Formulera hypotes eller forskningsfråga
För att en medicinteknisk produkt ska kunna nå sin fulla potential i hälso- och sjukvården bör tillverkaren anpassa de egenskaper som utvärderas efter de avsedda användarnas behov och intressen.
Påståenden om produktens säkerhet och prestanda måste styrkas med kliniska data. Det kan därför vara värdefullt att rådgöra med:
- kliniska forskare inom det aktuella området
- avsedda användare
- relevanta patient- eller diagnosgrupper
- företrädare för berörda kliniska professioner
Riskhanteringsprocessen och resultaten från den kliniska utvärderingen hjälper till att identifiera vilka aspekter av produkten som behöver undersökas ytterligare och vilka forskningsfrågor den kliniska prövningen bör besvara.
Produktens utvecklingsfas påverkar också hur hypoteserna bör formuleras och om prövningen bör vara explorativ, konfirmerande eller kombinera båda ansatserna.
Läs mer om prövningsupplägg i avsnitten Planering och Analys.
Anmäl eller ansök om tillstånd för en medicinteknisk klinisk prövning
En klinisk prövning av en medicinteknisk produkt är en systematisk undersökning där en eller flera försökspersoner medverkar för att produktens säkerhet eller prestanda ska kunna bedömas.
En klinisk prövning av en medicinteknisk produkt ska lämnas in till Läkemedelsverket på något av följande sätt:
- som en anmälan om en klinisk prövning
- som en ansökan om tillstånd att genomföra en klinisk prövning
Samma dokumentation krävs i båda fallen.
För att ta reda på om din kliniska prövning kräver en anmälan eller en ansökan om tillstånd kan du läsa informationen i avsnittet Planera eller besöka Läkemedelsverkets webbplats.
Följ god klinisk praxis
Läkemedelsverket rekommenderar att alla kliniska prövningar av medicintekniska produkter genomförs enligt den internationella standarden SS-EN ISO 14155:2026, Clinical investigation of medical devices for human subjects – Good clinical practice. Syftet med standarden är att:
- skydda försökspersonernas rättigheter, säkerhet och välbefinnande
- säkerställa vetenskaplig stringens och tillförlitliga resultat
- tydliggöra ansvar
- stödja de aktörer som bedömer om en medicinteknisk produkt uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda
Genom en överenskommelse mellan Svenska institutet för standarder (SIS) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har medarbetare inom svensk hälso- och sjukvård kostnadsfri tillgång till många standarder, däribland SS-EN ISO 14155:2026, på SIS webbplats.
ISO 14155:2026, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Allmänna krav och harmoniserade standarder
Allmänna krav på säkerhet och prestanda
De allmänna kraven på säkerhet och prestanda, även kallade de allmänna kraven, anges i bilaga I till MDR.
Allmänna krav på säkerhet och prestanda i bilaga I till MDR, EUR-Lex Länk till annan webbplats.
Användning av harmoniserade standarder
För att visa att en produkt uppfyller kraven kan tillverkaren välja att följa internationella standarder som har utvecklats inom olika områden. Harmoniserade standarder har tagits fram för att motsvara kraven i regelverken. Det är frivilligt, men ofta ett effektivt sätt att visa att kraven överensstämmer med regelverket.
Arbete pågår med att harmonisera standarderna med MDR. Tills vidare kan de senaste standarderna som harmoniserats enligt de tidigare direktiven och publicerats på EU-kommissionens webbplats användas.
- Harmoniserade standarder för medicintekniska produkter, EU-kommissionens webbplats Länk till annan webbplats.
- Harmoniserade standarder för aktiva medicintekniska produkter för implantation, EU-kommissionens webbplats Länk till annan webbplats.
Kvalitetsledning och riskhantering
Enligt regelverken ska tillverkare arbeta enligt en kvalitetssäkrad process med fokus på systematisk riskhantering under den medicintekniska produktens hela livscykel. Relevanta harmoniserade standarder är bland annat ISO 13485 och ISO 14971.
Vilka standarder och undersökningar som är tillämpliga beror på produkten. Dessa behöver hanteras för att visa att produkten uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda, så långt som möjligt utan att testas på människor.
Först därefter är produkten redo att användas i en klinisk prövning med försökspersoner.
Vägledning om standarder
För vägledning om lämpliga standarder kan du vända dig till branschorganisationer som Swedish Medtech och MEDEA.
Swedish Life Sciences Database ger också en sökbar översikt över viktiga aktörer inom det medicintekniska området, bland annat konsultföretag och företag med medicinteknisk kompetens.
- Swedish Medtech Länk till annan webbplats.
- MEDEA Länk till annan webbplats.
- Swedish Life Sciences Database Länk till annan webbplats.
CE-märkning och regulatorisk efterlevnad
CE-märkning av en medicinteknisk produkt är ett förfarande som säkerställer att produkten uppfyller kraven i alla tillämpliga EU-regelverk.
För att CE-märka en medicinteknisk produkt måste tillverkaren först säkerställa att de allmänna kraven på säkerhet och prestanda i regelverken är uppfyllda. För medicintekniska produkter anges kraven i bilaga I till MDR.
Beroende på produktens utformning och funktion kan även andra EU-regelverk vara tillämpliga, exempelvis särskilda regler för maskiner. I sådana fall måste även dessa krav vara uppfyllda innan produkten kan CE-märkas.
Stegen i processen för CE-märkning, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Egentillverkade medicintekniska produkter
Hälso- och sjukvården har möjlighet att utveckla nya eller modifiera befintliga medicintekniska produkter för att tillgodose specifika behov i vården utan att för den skull behöva genomgå en CE-märkningsprocess eller granskning av så kallade anmälda organ. Dessa produkter kallas egentillverkade och definieras i EU-förordningen om medicintekniska produkter, artikel 5.5.Vid framställande av egentillverkade produkter gäller:
- Får endast användas inom den egna organisationen
- Får endast tillverkas om det inte finns någon likvärdig produkt på marknaden
- Måste uppfylla de allmänna krav på säkerhet och prestanda i EU-förordningen om medicintekniska produkter
- Kan ibland kräva en klinisk prövning för att visa att kraven på säkerhet och prestanda är uppfyllda
- Tillverkning sker inom ramen för lämpliga kvalitetsledningssystem.
- Rutiner för egentillverkning ska följas
Den hälso- och sjukvårdsinstitution som tillverkar produkten ansvarar för att egentillverkningen sker på ett säkert och kvalitetssäkrat sätt.
- EU-förordningen om medicintekniska produkter, EUR-Lex webbplats Länk till annan webbplats.
- Egentillverkade medicintekniska produkter enligt MDR, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Håll dig uppdaterad om regelverket
Informationen på denna webbplats utgår från gällande lagstiftning. Läkemedelsverket uppdaterar löpande sin webbplats med information om lagstiftning, övergångsbestämmelser och vanliga frågor.
Prenumerera på Läkemedelsverkets nyhetsbrev om du vill få information om medicintekniska regelverk och förändringar i det regulatoriska ramverket.
Tillämplig lagstiftning
EU-förordningen om medicintekniska produkter (MDR) började tillämpas den 26 maj 2021. På de områden där MDR medger nationell lagstiftning gäller även kompletterande svenska bestämmelser.
- EU-förordningen om medicintekniska produkter, förordning (EU) 2017/745 (MDR) Länk till annan webbplats.
- lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om medicintekniska produkter (SFS 2021:600) Länk till annan webbplats.
- lag med kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU:s förordning om medicintekniska produkter (SFS 2021:603) Länk till annan webbplats.
- Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2021:32) om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om medicintekniska produkter Länk till annan webbplats.
Medicintekniska produkter (IVDR)
Ta reda på om din idé omfattar en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik
EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, förordning (EU) 2017/746 (IVDR), började tillämpas den 26 maj 2022.
Formulera hypotes eller forskningsfråga
För att den in vitro-diagnostiska produkten ska komma till nytta i hälso- och sjukvården bör tillverkaren säkerställa att de egenskaper som studeras också är de som är relevanta för mottagaren.
Påståenden om en produkts säkerhet och prestanda måste visas genom kliniska data. Det kan därför vara värdefullt att diskutera frågeställningen med:
- kliniska forskare inom området
- tänkta användare
- diagnosgrupper
- professionella representanter
Den riskhanteringsprocess som tillämpas under utvecklingen av en in vitro-diagnostisk produkt och resultaten från prestandautvärderingen ger vägledning om vilka aspekter av produkten som bör utvärderas och vilka frågor som ska besvaras.
Läs mer om Studieupplägg i avsnittet Planering Länk till annan webbplats. och Statistiska överväganden i avsnittet Analys Länk till annan webbplats..
Prestandastudier
I och med tillämpningen av EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik krävs anmälan eller ansökan om tillstånd från Läkemedelsverket för Vissa kliniska prestandastudier på IVD-produkter kräver anmälan eller tillstånd från Läkemedelsverket.
- Avsnittet Ansökan Länk till annan webbplats.
- Ansökan och anmälan, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Följ god klinisk praxis
Kliniska prestandastudier bör genomföras i enlighet med Good study practice (GSP), som beskrivs i den internationella standarden SS-EN ISO 20916:2024 In vitro diagnostic medical devices – Clinical performance studies using specimens from human subjects – Good study practice.
Syftet med SS-EN ISO 20916:2024 är att:
- skydda försökspersonernas rättigheter, säkerhet, värdighet och välbefinnande
- säkerställa ett vetenskapligt genomförande och tillförlitliga studieresultat
- definiera ansvarsförhållanden
- fungera som ett hjälpmedel för de parter som är involverade i bedömningen av att in vitro-diagnostiska produkter stämmer överens med de allmänna kraven på säkerhet och prestanda
Om standarder, SIS webbplats (inloggning krävs) Länk till annan webbplats.
Allmänna krav och harmoniserade standarder
De krav som gäller för säkerhet och prestanda för in vitro-diagnostiska produkter kallas de allmänna kraven och finns i Bilaga I till EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik Länk till annan webbplats.
Tillverkaren ska se till att en produkt avsedd för prestandastudier uppfyller de allmänna säkerhets- och prestandakraven, bortsett från de aspekter som omfattas av prestandastudien.
För att visa att produkten uppfyller kraven kan man välja att följa internationella standarder som tagits fram inom olika områden. Harmoniserade standarder är framtagna för att svara mot kraven i regelverken.
Det är frivilligt att arbeta enligt standarder men de kan vara en god hjälp för att visa på överensstämmelse med ett specifikt krav i regelverket.
Ett arbete pågår just nu för att harmonisera standarder med EU-förordningen. Tills vidare kan man ta hjälp av de standarder som harmoniserats med de tidigare direktiven och som publicerats på EU-kommissionens webbplats:
Harmoniserad standard in vitro-diagnostisk produkt Länk till annan webbplats.
Det finns dessutom EU-gemensamma specifikationer som bör följas:
EU-gemensamma tekniska specifikationer, EU-förordningar Länk till annan webbplats.
Beroende på vilken produkt som studeras kommer olika standarder att vara tillämpliga och olika undersökningar av produkten behöva göras innan de allmänna kraven på säkerhet och prestanda kan sägas vara uppfyllda.
Krav på säkerhet och prestanda
CE-märkning av in vitro-diagnostiska produkter är en procedur som ska garantera att produkter med CE-märke uppfyller kraven i alla tillämpliga regelverk inom EU.
För att få CE-märka en in vitro-diagnostisk produkt måste tillverkaren försäkra sig om att regelverkets allmänna krav på säkerhet och prestanda är uppfyllda. För in vitro-diagnostiska produkter återfinns kraven i EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, Bilaga I.
Stegen i CE-märkningsprocessen, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Egentillverkade medicintekniska produkter
Hälso- och sjukvårdsinstitutioner kan utveckla nya eller modifiera befintliga in vitro-diagnostiska produkter för att tillgodose specifika behov i vården utan att behöva genomgå en CE-märkningsprocess eller granskning av så kallade anmälda organ. Dessa produkter kallas egentillverkade och definieras i EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, artikel 5.5.
Egentillverkade produkter:
- får bara användas inom den egna organisationen
- får endast tillverkas om det inte finns någon likvärdig produkt på marknaden
- ska uppfylla de allmänna kraven på säkerhet och prestanda
- ska tillverkas inom ett kvalitetsledningssystem och enligt lokala rutiner
Egentillverkade in vitro-diagnostiska produkter kan, precis som andra produkter, utvärderas i prestandastudier. Processen kring egentillverkning kan se olika ut på olika sjukhus och respektive organisations rutiner för egentillverkning ska följas.
- EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik Länk till annan webbplats.
- Egentillverkning, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Håll dig uppdaterad om regelverk
Den medicintekniska lagstiftningen i Sverige och EU utvecklas kontinuerligt. Informationen på den här webbplatsen utgår från nu gällande regelverk.
Läkemedelsverket informerar kontinuerligt om den nya lagstiftningen, gällande övergångsregler, samt publicerar frågor och svar. Prenumerera på deras nyhetsbrev om medicintekniska produkter för att hålla dig uppdaterad.
Nyhetsbrev om medicintekniska produkter, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Relaterad information om läkemedel för avancerad terapi (ATMP)
Läkemedel för avancerad terapi (ATMP)
Läkemedel för avancerad terapi (Advanced Therapy Medicinal Products, ATMP)
Läkemedel för avancerad terapi (Advanced Therapy Medicinal Products, ATMP) är biologiska läkemedel som baseras på gener, celler eller vävnader. ATMP omfattas av gemensamma EU-regelverk och kompletterande svensk lagstiftning.
I länkarna nedan hittar du mer information, regulatorisk vägledning, mallar och utbildning.
- Läkemedel för avancerad terapi, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
- Guider, mallar och regulatoriskt stöd, ATMP-projektets webbplats Länk till annan webbplats.
- Klassificering och regulatorisk information om ATMP, EMAs webbplats Länk till annan webbplats.
- E-kurs: Introduktion till avancerade terapier, Läkemedelsakademins webbplats Länk till annan webbplats.
Forskningsstöd för kliniska prövningar med läkemedel för avancerad terapi
Kontakta din regionala nod inom Kliniska Studier Sverige för att ta reda på vilket forskningsstöd som finns för din studie.
Senast publicerad: