Genomförande

Detta avsnitt beskriver praktiska krav som gäller under genomförandet av kliniska läkemedels­prövningar, inklusive dokumentation, monitorering, rapportering och avslut av studien.

Upprätta prövningspärmar

Vid kliniska läkemedelsprövningar ska prövningspärmar upprättas – en för sponsorn och en för prövaren. Pärmarna upprättas i inledningsskedet av prövningen och uppdateras löpande under tiden som studien pågår.

Prövningspärmarna innehåller både den dokumentation som behövs för att starta en läkemedelsprövning och dokumentation som genereras under prövningens gång. I ICH-GCP finns detaljerad information om vilka dokument som ska finnas hos sponsor respektive prövare före, under och efter prövningen. EMA har dessutom tagit fram rekommendationer för vilka dokument studiepärmar bör innehålla.

Efter avslutad prövning ska dokumentationen i pärmarna vara så komplett att studien kan rekonstrueras i sin helhet.

• Prövarpärm innehåller dokumentation som är viktig för den egna kliniken
• Sponsorpärmen innehåller den samlade dokumentationen för hela prövningen

Observera att information som kan identifiera studiedeltagare inte får finnas i sponsorpärmen.

Stöd kopplat till prövningspärmar:

• Information om vad som ska finnas i prövningspärmen enligt ICH-GCP E6 (R3), ICHs webbplats Länk till annan webbplats.
• Rekommendation för vad studiepärmar bör innehålla, EMAs webbplats Länk till annan webbplats.
• Mallar för innehållsförteckning till prövarpärm och sponsorpärm

Genomför monitorering

Monitorering genomförs för kvalitetskontroll och är ett krav för kliniska läkemedels­prövningar. Monitoreringen görs av en monitor på uppdrag av sponsorn. En monitor får inte vara involverad i det praktiska genomförandet av läkemedelsprövningen på kliniken.

Kompetenskrav för monitor

Monitorn ska ha vetenskapliga och/eller kliniska kunskaper om:

• regulatoriska krav
• ICH-GCP
• protokollet
• prövningsläkemedlet som testas
• försökspersonsinformation
• sponsors rutiner
  

Monitorn ska verifiera att protokollet efterlevs, att lagar och regelverk följs samt att insamlade data är komplett och korrekt registrerade.

Mallar som stöd vid monitorering

Kliniska Studier Sverige har tagit fram mallar som kan vara till hjälp vid planering och genomförande av monitorering, då flera monitorer samverkar inom en och samma studie.

Mallar för monitorering

Anmälningar i EU-portalen CTIS

För kliniska läkemedelsprövningar som genomförs enligt EU-förordning 536/2014 ska sponsorn göra anmälningar via EU-portalen CTIS (Clinical Trials Information System). Sponsorn ska bland annat anmäla:

• när läkemedelsprövningen startar
• när rekryteringen startar
• när den första studiedeltagaren genomfört första besöket
• när rekryteringen avslutats
• vid tillfälligt avbrott av prövningen
• vid förtida avslut av prövningen

Anmälningarna ska göras inom 15 dagar.

Information om anmälan i EU-portalen, EMAs webbplats Länk till annan webbplats.

Rapportera incidenter

Prövaren för en klinisk läkemedelsprövning är ansvarig för att fortlöpande registrera och, i vissa fall, rapportera incidenter (adverse event) eller onormala laboratorieresultat inom studien.

Vissa allvarliga oväntade incidenter kan behöva rapporteras till Läkemedelsmyndigheten via Eudravigilance-databasen. Hur säkerhetsrapporteringen ska genomföras ska tydligt definieras i prövningsprotokollet.

Eftersom säkerhets­rapporteringen är viktig både för studiedeltagare och för framtida patienter måste processer för säkerhetsrapportering vara på plats innan läkemedels­prövningen startar.

Sammanställ en årlig säkerhetsrapport

En säkerhetsrapport med en sammanfattning av allvarliga incidenter sammanställs årligen för kliniska läkemedelsprövningar (Annual Safety Report, ASR).

Säkerhetsrapporten bör utformas i enlighet med ICH:s riktlinjer för Development Safety Update Report (DSUR). Rapporten ska innehålla en bedömning av säkerhet och om risk-/nytta bedömningen har förändrats under läkemedelsprövningen. Rapporten lämnas in via EU-databasen CTIS.

Information om den årliga säkerhetsrapporteringen, Läkemedels­verkets webbplats Länk till annan webbplats.

Från 26 maj 2021 tillämpas EU-förordningen om medicintekniska produkter (EU) 2017/745 (MDR).

Rekommendation att följa god klinisk praxis

En klinisk studie får inte starta innan tillstånd från aktuella myndigheter finns på plats. I avsnittet Ansökan finns mer information om anmälan och ansökan. Prövningens genomförande ska följa den kliniska prövningsplan (CIP) som myndigheterna har godkänt.

Om anmälan och ansökan

Läkemedelsverket rekommenderar att medicintekniska kliniska prövningar utförs enligt ISO 14155:2020 Klinisk prövning av medicintekniska produkter - god klinisk praxis. I standarden finns bland annat vägledning kring rollfördelning och ansvar i en medicinteknisk klinisk prövning, du kan läsa mer om detta i avsnittet Planering.

Genom ett avtal mellan Swedish Standards Institute (SIS) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har all svensk sjukvårdspersonal kostnadsfri tillgång till standarder på SIS webbplats, till exempel ISO 14155:2020.

Kostnadsfri tillgång till standarder, SIS webbplats Länk till annan webbplats.

Medicintekniska perspektiv på samtycke från forskningspersoner

Inför alla kliniska studier ska forskningspersonerna, om inte undantag godkänts, lämna ett informerat samtycke i enlighet med Etikprövningsmyndighetens vägledning till forskningspersonsinformation och samtycke. När det gäller medicintekniska kliniska prövningar finns ytterligare krav på försökspersonsinformation och samtyckesproceduren specificerade i EU-förordningen om medicintekniska produkter och ISO 14155:2020.

Mall för information till försöksperson

Dessutom ska kompletterande svensk lagstiftning följas när det gäller samtyckesförfarande vid medicinteknisk klinisk prövning som involverar underåriga och personer som inte är beslutskompetenta. Vid medicinteknisk klinisk prövning som involverar barn ska båda vårdnadshavarna lämna sitt informerade samtycke i barnets ställe. Underåriga som fyllt 15 år, och som förstår vad det innebär att delta i prövningen, ska också själva lämna sitt informerade samtycke.

Vägledning till forskningspersonsinformation och samtycke, Etikprövningsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Krav på försökspersonsinformation och samtyckesproceduren, EU-förordningen om medicintekniska produkter, EUR-Lex:s webbplats Länk till annan webbplats.

Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter, Riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Sammanställ dokumentationen i prövningspärmar

I ISO 14155:2020 finns information om vilken dokumentation som bör upprättas i en medicinteknisk klinisk prövning. En sammanställning av dokumentationen bör finnas både hos prövaren (prövarpärm, site file) och hos sponsor (sponsorpärm, sponsor file). Sammanställningarna bör innehålla alla dokument som krävs för att det ska vara möjligt att utvärdera prövningens genomförande och kvalitet. När en prövning avslutats ska den kunna rekonstrueras baserat på dokumentationen i prövningspärmarna. Prövarpärmen bör innehålla all dokumentation som är viktig för det enskilda prövningsstället och sponsorpärmen bör innehålla den sammantagna dokumentationen för alla deltagande prövningsställen. Information som kan identifiera försökspersoner får inte finnas i sponsorpärmen.

Initieringsbesök

Inför prövningens start bör sponsor och/eller monitor utföra initieringsbesök på alla deltagande prövningsställen eller hålla ett samlat möte med alla ansvariga prövare och personal. Syftet är att gå igenom den kliniska prövningsplanen och alla prövningsrelaterade aktiviteter med ansvariga prövare och annan personal som ska delta i arbetet med prövningen, samt att se till att prövningsstället har all nödvändig utrustning, resurser och dokumentation, inklusive godkännande, för att kunna starta prövningen. Det rekommenderas att sponsor dokumenterar en översikt av mötesinnehållet och en deltagarlista med namn, initialer, signatur och funktion. Monitor bör skriva en rapport från mötet.

Hantering av medicinteknisk produkt i medicinteknisk klinisk prövning

Medicintekniska produkter och eventuella jämförande produkter i en medicinteknisk klinisk prövning ska kunna spåras från att de skickas till prövningsstället och till att de returneras eller destrueras när prövningen avslutas.

Det innebär till exempel att produktens unika identitet, utgångsdatum, datum då prövare mottog produkten samt datum för återlämning ska dokumenteras.

Medicintekniska produkter som utvärderas i en medicinteknisk klinisk prövning ska märkas med uttrycket ”endast för klinisk prövning”.

Sponsor har det övergripande ansvaret för den medicintekniska produkten samt för att utbilda personal i hur produkten används och vilken dokumentation som krävs för spårbarhet. Den ansvarige prövaren ansvarar för att den medicintekniska produkten bara används av behöriga användare och i enlighet med den kliniska prövningsplanen (CIP) och övriga prövningsinstruktioner.

Säkerhetsrapportera produktfel och negativa händelser

I medicintekniska kliniska prövningar på produkter som ännu inte är CE-märkta eller på produkter som inte används enligt avsett ändamål ska särskild säkerhetsrapportering göras under prövningens gång. Detta gäller även för prövningar på redan CE-märkta produkter som används inom avsett ändamål om det inträffar allvarliga negativa händelser som har samband med prövningsspecifika procedurer.

Rapporteringen av negativa händelser och produktfel är betydelsefull både för de personer som deltar i prövningen och för framtida patienter. Processer för rapportering måste vara framtagna innan prövningen startar.

I medicintekniska kliniska prövningar på produkter som ännu inte är CE-märkta eller på produkter som inte används enligt avsett ändamål ansvarar sponsor för att alla allvarliga negativa händelser (serious adverse events) som har ett samband med användning av den medicintekniska produkten, en jämförelseprodukt eller prövningsproceduren rapporteras omedelbart till Läkemedelsverket under prövningens gång. Detta gäller även produktfel (device deficiency) som kunde ha lett till allvarliga negativa händelser om inte passande åtgärder vidtagits eller om förutsättningarna varit mindre gynnsamma.

Säkerhetsrapportering för olika kategorier av medicintekniska kliniska prövningar, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Säkerhetsrapporteringen summeras vid prövningens slut och ingår som en del i prövningens slutrapport. I avsnittet Publicera Länk till annan webbplats. finns mer information om att skriva en slutrapport.

Sponsor har det övergripande ansvaret för säkerhetsrapportering men prövaren är ansvarig för att fortlöpande registrera och bedöma alla negativa händelser och produktfel på prövningsstället. Prövaren gör en bedömning av allvarlighetsgrad och samband mellan användning av den medicintekniska produkten eller prövningsproceduren och den negativa händelsen och rapporterar detta till sponsor.

Mer information om säkerhetsrapportering och fastställda tidsramar för rapporteringen finns i EU-förordningen om medicintekniska produkter, MDCG 2020-10/1 och ISO14155:2020.

Guidance on safety reporting in clinical investigations (MDGC 2020-10/1), Europeiska kommissionens webbplats Länk till annan webbplats.

I kliniska prövningar med CE-märkta produkter som används inom ramen för produktens avsedda ändamål gäller sjukvårdens ordinarie rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud. Ett undantag gäller dock för allvarliga negativa händelser som har samband med prövningsspecifika procedurer som även i dessa prövningar ska rapporteras till Läkemedelsverket.

Rapportering av negativa händelser och tillbud, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Medicintekniska perspektiv på datainsamling

Det datainsamlingsformulär (CRF) som skapats på papper eller i elektroniskt format under planeringen av prövningen behöver göras klart före prövningens start, mer information finns i avsnittet Planering. De personer som är involverade i datainsamlingen bör ha fått utbildning i hur datainsamlingsformuläret ska användas och inom vilka tidsramar data ska registreras. Ansvarig prövare på en klinik intygar att insamlad data är korrekt, komplett, läsbar och registrerad inom rimligt tidsintervall.

Data som genereras under prövningen kan registreras direkt i datainsamlingsformuläret och utgör då källdata. Källdata kan också genereras via till exempel EKG-utskrifter, laboratorieanalysrapporter eller registreras första gången i patientjournaler eller arbetsblad, och därefter överföras till datainsamlingsformuläret. Det är viktigt att definiera källdata innan start, så att man säkerställer enhetlig datahantering och att all ursprunglig data bevaras.

Kontroll av källdata är en viktig del av den kvalitetsgranskning som monitor gör under en prövning och det görs även vid eventuell inspektion från myndigheter.

All data inklusive källdata måste lagras på ett säkert sätt för att fungera som en tillförlitlig referens för framtiden.

Information om rekommendationer kring datainsamling vid kliniska prövningar med medicintekniska produkter inklusive specifika rekommendationer för elektroniska datainsamlingsformulär finns i ISO 14155:2020.

Monitorering

Monitorering genomförs som en kvalitetskontroll på deltagande prövningsställe. Monitorn kontrollerar att personal som är involverad i prövningen har rätt kvalifikationer och förutsättningar, att den kliniska prövningsplanen (CIP) och applicerbara lagar och regelverk följs, samt att data är korrekt registrerad i försökspersonernas datainsamlingsformulär (CRF). Alla monitoreringsaktiviteter dokumenteras i en skriftlig rapport till sponsor.

Monitorering är ett krav för medicintekniska kliniska prövningar och bör göras före, under och efter prövningen. Sponsor ska upprätta en monitoreringsplan före prövningens start. Omfattning och frekvens av monitoreringen baseras på en utvärdering av prövningens risker, design och komplexitet och beskrivs i monitoreringsplanen. Mer detaljerad information om monitorering finns i ISO 14155:2020.

Monitoreringen görs av en från prövaren oberoende person som utses av sponsor. En monitor får inte vara involverad i det praktiska genomförandet av studien.

I avsnittet Planering Länk till annan webbplats. under stycket om läkemedel finns mer information monitorns kvalifikationer.

Audit och inspektion

Audit innebär att sponsor eller en tredje part utsedd av sponsor gör en granskning för att utvärdera följsamheten till den kliniska prövningsplanen och gällande lagar och regelverk för prövningsutförande, datahantering och rapportering. En audit kan ske hos alla parter som är involverade i en klinisk prövning och utförs oberoende av monitoreringen. Anledningen till att en audit görs varierar och kan ske som en del av sponsors kvalitetsprogram, som kontroll på effektivitet av monitoreringen, i samband med misstanke om misskötsel, eller som en förberedelse inför inspektion från en myndighet.

Inspektion är en granskning som görs av tillsynsmyndigheten för den medicintekniska kliniska prövningen och är en officiell granskning och genomgång av prövnings­dokumentation, utrustning, resurser, registreringar och kvalitetsåtgärder på kliniker och hos andra parter som är involverade i prövningen.

Ansvarig prövare har skyldighet att tillgängliggöra prövningsdokumentation på begäran av monitor, auditör eller inspekterande myndighet.

Ändringar i godkänd ansökan eller avbrott i pågående prövning

Om man behöver göra en väsentlig ändring i en pågående medicinteknisk klinisk prövning ska en ansökan om ändring skickas in till Läkemedelsverket som samordnar granskningen av ändringen med Etikprövningsmyndigheten. Ingen separat ändringsansökan behöver skickas till Etikprövningsmyndigheten. Ansökan om ändring till Läkemedelsverket görs via samma elektroniska process som användes vid den ursprungliga ansökan.

Ansökan om ändring, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Särskild blankett för etikprövning av ändringsansökan, Etikprövningsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Om prövningen av någon anledning behöver avbrytas eller ett enskilt prövningsställe behöver stängas i förtid ska även detta rapporteras in till Läkemedelsverket. Anledningen till avbrottet ska dokumenteras och kan till exempel vara misstanke om oacceptabel risk för försökspersonerna eller att ett prövningsställe avviker allvarligt eller upprepat från prövningsprocesserna. Om prövningen tillfälligt avbryts eller avslutas i förtid på grund av säkerhetsskäl ska Läkemedelsverket meddelas inom 24 timmar. Om avbrottet/avslutet görs av andra skäl ska detta rapporteras inom 15 dagar. I ISO 14155:2020 finns ytterligare beskrivning av de aktiviteter som bör utföras vid avbrott och för tidig stängning av en klinisk prövning.

Att avsluta en prövning och förbereda inför rapportskrivning

När ett deltagande prövningsställe har avslutat de sista prövningsaktiviteterna och registrerat all data i datainsamlingsformuläret gör monitorn ett stängningsbesök. Monitorn säkerställer att all datarapportering och dokumentation är korrekt och komplett, att alla eventuella frågor har besvarats och att överblivet material eller medicintekniska produkter destruerats eller returnerats.

Prövningens sponsor ansvarar för att alla stängningsaktiviteter är utförda, kontrollerar att all data är komplett och korrekt, och gör de sista uppföljningarna om några oklarheter återstår. Därefter kan prövningsdatabasen anses final och komplett, databasen kan stängas och den statistiska analysen påbörjas. I avsnittet Analys finns mer information om detta moment.

Vägledning kring stängningsaktiviteter på deltagande prövningsställen finns i ISO 14155:2020.

Från 26 maj 2022 tillämpas EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (EU) 2017/746 (IVDR).

Rekommendation att följa god klinisk praxis

En klinisk prestandastudie får inte starta innan tillstånd från aktuella myndigheter finns på plats. I avsnittet Ansökan finns mer information om anmälan och ansökan. Studiens genomförande ska följa den kliniska prestandastudieplanen som myndigheterna godkänt.

Läkemedelsverket rekommenderar att kliniska prestandastudier av in vitro-diagnostiska produkter utförs enligt ISO 20916:2019 ’god studiepraxis’. I standarden finns vägledning kring rollfördelning och ansvar i en klinisk prestandastudie. Standardens huvudtext samt appendix om hantering av avvikande händelser ska användas för alla prestandastudier, medan andra appendix som till exempel prestandastudieplan, prövarhandbok, rekommenderad studiedokumentation inte är obligatoriska för prestandastudier som endast kräver anmälan, inte ansökan, till Läkemedelsverket.

Genom ett avtal mellan Swedish Standards Institute (SIS) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har all svensk sjukvårdspersonal kostnadsfri tillgång till många standarder på SIS webbplats.

Kostnadsfri tillgång till standarder, SIS webbplats Länk till annan webbplats.

Medicintekniska perspektiv på samtycke från försöks­personerna

Inför alla kliniska studier ska forskningspersonerna, om inte undantag godkänts, lämna ett informerat samtycke i enlighet med Etikprövningsmyndighetens vägledning till forskningspersonsinformation och samtycke. När det gäller kliniska prestandastudier finns ytterligare krav på försökspersonsinformation och samtyckesproceduren specificerade i EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro‍-‍diagnostik och ISO 20916:2019.

Dessutom ska kompletterande svensk lagstiftning följas när det gäller samtyckesförfarande vid kliniska prestandastudier som involverar underåriga och personer som inte är beslutskompetenta.

Vägledning till forskningspersonsinformation och samtycke, Etikprövningsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Sammanställ dokumentationen i studiepärmar

I ISO 20916:2019 finns information om vilken studiedokumentation som bör upprättas i en klinisk prestandastudie. En sammanställning av dokumentationen bör finnas både hos prövningsstället som utför studien och hos sponsor. Sammanställningarna bör innehålla alla dokument som krävs för att det ska vara möjligt att utvärdera studiens genomförande och kvalitet. När en studie avslutats ska den kunna rekonstrueras baserat på dokumentationen i studiepärmarna. På prövningsstället bör all dokumentation som är viktig för det enskilda prövningsstället finnas och hos sponsor den sammantagna dokumentationen för alla deltagande prövningsställen. Information som kan identifiera försökspersoner får inte finnas hos sponsor.

Initieringsbesök

Inför studiestarten bör sponsor och/eller monitor utföra initieringsbesök på alla deltagande prövningsställen eller hålla ett samlat möte med alla ansvariga prövare och personal. Syftet är att gå igenom den kliniska prestandastudieplanen och alla studierelaterade aktiviteter med ansvariga prövare och annan personal som ska delta i arbetet med studien, samt att se till att prövningsstället har all nödvändig utrustning, resurser, träning och dokumentation, inklusive godkännande, för att kunna starta studien. Det rekommenderas att sponsor dokumenterar en översikt av mötesinnehållet och en deltagarlista med namn, initialer, signatur och funktion. Monitor bör skriva en rapport från mötet.

Hantering av in vitro-diagnostisk produkt i prestanda­studie

In vitro-diagnostiska produkter och eventuella jämförande produkter i en klinisk prestandastudie ska kunna spåras från det att de skickas till prövningsstället och till att de returneras eller destrueras när studien avslutas.

Det innebär till exempel att produktens unika identitet, utgångsdatum, datum då prövare mottog produkten samt datum för återlämning ska dokumenteras.

In vitro-diagnostiska produkter som utvärderas i en prestandastudie ska märkas med uttrycket ”endast för klinisk prestandastudie”.

Sponsor har det övergripande ansvaret för produkten samt för att utbilda personal i hur produkten används och vilken dokumentation som krävs för spårbarhet. Den ansvarige prövaren ansvarar för att den in vitro-diagnostiska produkten bara används av behöriga användare och i enlighet med den kliniska prestandastudieplanen och övriga studieinstruktioner.

Säkerhetsrapportera produktfel och negativa händelser

I kliniska prestandastudier ska särskild säkerhetsrapportering göras under studiens gång enligt IVD-lagstiftningen. Detta gäller även för prestandastudier på redan CE-märkta produkter som används inom avsett ändamål om det inträffar allvarliga negativa händelser som har samband med studiespecifika procedurer.

Rapporteringen av negativa händelser och produktfel är betydelsefull både för de personer som deltar i studien och för framtida patienter. Processer för rapportering måste vara framtagna innan studien startar.

Sponsor ansvarar för att alla allvarliga negativa händelser (serious adverse events) som har ett samband med användning av den in vitro-diagnostiska produkten, en jämförelseprodukt eller studieproceduren rapporteras omedelbart till Läkemedelsverket under studiens gång. Detta gäller även produktfel (device deficiency) som kunde ha lett till allvarliga negativa händelser om inte passande åtgärder vidtagits eller om förutsättningarna varit mindre gynnsamma. Säkerhetsrapporteringen summeras vid studiens slut och ingår som en del i studiens slutrapport. I avsnittet Publicera finns information om att skriva en slutrapport.

Sponsor har det övergripande ansvaret för säkerhetsrapportering men prövaren är ansvarig för att fortlöpande registrera och bedöma alla negativa händelser och produktfel på prövningsstället. Prövaren gör en bedömning av allvarlighetsgrad och samband mellan användning av den in vitro-diagnostiska produkten eller studieproceduren och den negativa händelsen och rapporterar detta till sponsor.

Säkerhetsrapportering enligt IVDR, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Mer information om säkerhetsrapportering och fastställda tidsramar för rapporteringen finns i EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och ISO 20916:2019.

I kliniska prestandastudier på CE-märkta produkter som används inom ramen för produktens avsedda ändamål gäller sjukvårdens ordinarie rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud. Ett undantag gäller dock för allvarliga negativa händelser som har samband med studiespecifika procedurer som även i dessa studier ska rapporteras till Läkemedelsverket.

Rapportering av negativa händelser och tillbud, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Medicintekniska perspektiv på datainsamling

Det datainsamlingsformulär (CRF) som skapats på papper eller i elektroniskt format under planeringen av studien behöver göras klart före studiestart. Information om det finns under avsnittet Planering. De personer som är involverade i datainsamlingen bör ha fått utbildning i hur datainsamlingsformuläret ska användas och inom vilka tidsramar data ska registreras. Ansvarig prövare på en klinik intygar att insamlad data är korrekt, komplett, läsbar och registrerad inom rimligt tidsintervall.

Data som genereras under studien kan registreras direkt i datainsamlingsformuläret och utgör då källdata. Källdata kan också genereras via till exempel EKG-utskrifter, laboratorieanalysrapporter eller registreras första gången i patientjournaler eller på arbetsblad, och därefter överföras till datainsamlingsformuläret. Det är viktigt att definiera källdata innan studiestart, så att man säkerställer enhetlig datahantering och att alla ursprungliga data bevaras.

Kontroll av källdata är en viktig del av den kvalitetsgranskning som monitorn gör under en studie och det görs även vid eventuell inspektion från myndigheter.

All studiedata inklusive källdata måste lagras på ett säkert sätt för att fungera som en tillförlitlig referens för framtiden.

Information om rekommendationer kring datainsamling vid kliniska prestandastudier inklusive specifika rekommendationer för elektroniska datainsamlingsformulär finns i ISO 20916:2019.

Monitorering

Monitorering genomförs som en kvalitetskontroll på deltagande prövningsställe. Monitorn kontrollerar att personal som är involverad i studien har rätt kvalifikationer och förutsättningar, att den kliniska prestandastudieplanen och applicerbara lagar och regelverk följs, samt att data är korrekt insamlad och registrerad. Alla monitoreringsaktiviteter dokumenteras i en skriftlig rapport till sponsor.

Monitorering är ett krav för kliniska prestandastudier och bör göras före, under och efter studien. Sponsor ska upprätta en monitoreringsplan före studiestart. Omfattning och frekvens av monitoreringen baseras på en utvärdering av studiens risker, design och komplexitet och beskrivs i monitoreringsplanen. Mer detaljerad information om monitorering finns i ISO 20916:2019.

Monitoreringen görs av en från prövaren oberoende person som utses av sponsorn. En monitor får inte vara involverad i det praktiska genomförandet av studien.

Under rubriken Läkemedel finns mer information om monitorns kvalifikationer.

Audit och inspektion

Audit innebär att sponsor eller en tredje part utsedd av sponsor gör en granskning för att utvärdera följsamheten till den kliniska prestandastudieplanen och gällande lagar och regelverk för studieutförande, datahantering och rapportering. En audit kan ske hos alla parter som är involverade i en studie och utförs oberoende av monitoreringen. Anledningen till att en audit görs varierar och kan ske som en del av sponsors kvalitetsprogram, som kontroll på effektivitet av monitoreringen, i samband med misstanke om misskötsel, eller som en förberedelse inför inspektion från en myndighet. Mer information om audits finns i ISO 20916:2019.

Inspektion är en granskning som görs av tillsynsmyndigheten för den kliniska prestanda­studien och är en officiell granskning och genomgång av studiedokumentation, utrustning, resurser, registreringar och kvalitetsåtgärder på kliniker och hos andra parter som är involverade i studien.

Ansvarig prövare har skyldighet att tillgängliggöra studiedokumentation på begäran av monitor, auditör eller inspekterande myndighet.

Ändringar i godkänd ansökan eller avbrott i pågående studie

Om man behöver göra en väsentlig ändring i en pågående klinisk prestandastudie ska en ansökan om ändring skickas in till Läkemedelsverket som samordnar granskningen av ändringen med Etikprövningsmyndigheten. Ansökan om ändring till Läkemedelsverket görs via samma elektroniska process som användes vid den ursprungliga ansökan.

Ansökan om ändring, Läkemedelverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Särskild blankett för etikprövning av ändringsansökan, Etikprövningsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Om studien av någon anledning behöver avbrytas eller ett enskilt prövningsställe behöver stängas i förtid ska även detta rapporteras in till Läkemedelsverket. Anledningen till studieavbrottet ska dokumenteras och kan till exempel vara misstanke om oacceptabel risk för studiedeltagarna eller att ett prövningsställe avviker allvarligt eller upprepat från studieprocesserna. Om studien tillfälligt avbryts eller avslutas i förtid på grund av säkerhetsskäl ska Läkemedelsverket meddelas inom 24 timmar. Om avbrottet/avslutet görs av andra skäl ska detta rapporteras inom 15 dagar. I ISO 20916:2019 finns ytterligare beskrivning av de aktiviteter som bör utföras vid avbrott och för tidig stängning av en studie.

Att avsluta en studie och förbereda inför rapport­skrivning

När ett deltagande prövningsställe har avslutat de sista studieaktiviteterna och registrerat all data gör monitorn ett stängningsbesök. Monitorn säkerställer att all datarapportering och dokumentation är korrekt och komplett, att alla eventuella frågor har besvarats och att överblivet material eller in vitro-diagnostiska produkter destruerats eller returnerats.

Studiens sponsor ansvarar för att alla stängningsaktiviteter är utförda, kontrollerar att all studiedata är komplett och korrekt, och gör de sista uppföljningarna om några oklarheter återstår. Därefter kan studiedatabasen anses final och komplett, databasen kan stängas och den statistiska analysen påbörjas. I avsnittet Analys går det att läsa mer om detta.

Vägledning kring stängningsaktiviteter på deltagande prövningsställen finns i ISO 20916:2019.

Läkemedel för avancerad terapi (Advanced Therapy Medicinal Products, ATMP) omfattar humanläkemedel som bygger på gener, celler eller vävnader. De ger nya möjligheter att behandla sjukdomar och reparera skador på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.

ATMP regleras genom gemensamma EU-regelverk samt kompletterande svensk lagstiftning.

• Guide, mallar och regulatorisk guide, ATMP-projektets webbplats Länk till annan webbplats.
• Klassificeringar och regulatorisk information, EMAs webbplats Länk till annan webbplats.
• Om biologiska läkemedel, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
• E-kurs: Introduktion till avancerade terapier, Läkemedelsakademins webbplats Länk till annan webbplats.